Idag pausar jag från vabbandet och hoppar i jobbuniformen istället.
Penslar på mig några svarta streck lite varstans kring ögonen, duttar på lite rouge
och ser helt plötsligt ut som anständigt folk igen.
Jag kommer på mig själv att jag faktiskt saknar mina kollegor,
efter några dagars frånvaro. Sådana känslor är bra känslor.
Och så får jag vara ute i vårluften i flera timmar.
Känna hur solen tinar upp mitt vinterkylda ansikte.
Känna hur solen gör närmanden. Välkomna sådana.
Efter jobbet promenerar jag till gallerian. Med spenderbyxorna på.
Köper ett par jeans som jag bara springer på och som passar på första försöket.
(Hur ofta händer det?)
Råkar dessutom få med mig nya löparkläder
och slukar sen en semla bara för upprätthålla balansen.
Motion-onyttigheter. Plus och minus, liksom.
8 kommentarer:
Eller hur!?! Jag trodde nästan jag skulle spricka av glädje på promenaden i vårsolen under lunchen. :) Grattis till jeansköpet, det är verkligen inte var dag det händer! Kram
Vad härligt!
Ja idag var det vårfeeling!! Spenderbyxorna är lätta att ha på sig så här i lönetider och innan de tråkiga räkningarna är betalda:-) Kram Sara
Härligt! Jag kände av våren ordentligt idag och njöt i fulla drag! :)
Kramar
Men vad härligt! Solen har skinit, men jag har varit instängd på jobbet i min blåa pyjamas, nu har jag nyss kommit hem och då är det natt!
Hoppas solen skiner i morgon också!
Kram Helena
Passa dig för vårkänslorna! Rätt som det är börjar du hångla med första bästa karl på stan. Kan bli lite jobbigt att förklara.
Kram Lena
Herregud Lena, att det kan gå så illa hade jag inte en tanke på. Tur att det är grått och trist idag så att jag får hålla mig i sknnet.
Kram
Herregud Lena, att det kan gå så illa hade jag inte en tanke på. Tur att det är grått och trist idag så att jag får hålla mig i sknnet.
Kram
Skicka en kommentar