måndag 11 februari 2013

På gatan där jag bor


På gatan där jag bor
där lyser ännu solen,
fastän klockan snart är fem.
Jag längtar efter våren, 
fast det dröjer länge än.
På gatan där jag bor.

I huset där jag bor
smyger mamman ut på kvällen 
för att knäcka rätt sin rygg.
Det lyckas ganska hyggligt
och hon blir rak igen.
I huset där jag bor

I sängen där jag är,  
ligger det en liten sessa.
- den finaste jag sett.
Hon har gråtit stora floder,
och hållt om örat med sin hand.
I sängen där jag är.





4 kommentarer:

Anna Margareta sa...

Men gossetjejen. Stackarn. Hoppas hon kryar på sig snart. Kram!

TITTILINA sa...

Tack kära du för omtanken.
Kram

Allt och/eller Inget sa...

Stackars lilla Sessa, så hemskt när man inte kan ta bort det onda på dom små. Krya på henne!!!

Jennica... sa...

Usch....ont i örat är ju det allra värsta. Stackaren, hoppas hon kryar på sig snabbt.

(Och du...fint skrivet!)

Kram!