En med spänning i bröstet. Och en med fjärilar i magen.

Dom har svårt att komma till ro om kvällen.

Vrider och vänder sig. Klagar på värmen.

Det är spänning i kropparna.

Den ena längtar nästan ihjäl sig efter att få börja skolan igen.

Att få träffa kompisarna. Få ha slöjd. Och att få musicera på schemat.

Den andra har magen full av fjärilar.

Av oro, om vad som väntar. 

Av nyfikenhet.

Nya fröknar. Några nya kompisar.

Nya rutiner och kanske lite nya krav.

Det är ett stort kliv det där - att lämna förskolans trygga famn.

Och ta gräddfilen in i skolans värld.

Vi gör ingen stor grej av det där. Mer än att finnas där och svara på frågor

och ge en extra kram när det behövs.

Och berättar om fröknarna som säkert har ännu mer fjärilar i magen.

Och ännu flera barn att lära känna. 

Nu är vi här.

Med två skolbarn.

Och jag kan inte riktigt förstå att tiden gått så fort.