När man "dejtar" en gammal bästis i Nerja

Torsdag.

Och äntligen kan jag njuta igen.

Av sol.

Mat.

Och dopp.

I både hav och pool.

Sen eftermiddag vandrar vi in till stan.

Mot Balcón de Europa.

Eller rättare sagt hastar dit, 

eftersom vi har så svårt å slita oss från poolen.

Vårt sällskap väntar tålmodigt på oss.

Ett sällskap som jag inte träffat på tre år.

En av mina bästa vänner från förr.

Han-som-hon-är-gift-med-slash-jultomten.

Och deras tre kiddos.

Jo hon och jag har känt varandra i trettioåtta år.

Och träffas inte så ofta längre.

Men de sexhundratjugosex kilometerna,

som i normala fall skiljer oss åt,

har nu förvandlats till niohundra meter.

Då vi råkar hänga i Nerja samtidigt detta höstlov.

Sådana tillfällen vill man ju ta i akt.

När man piggat på sig

och ungarna gladeligen låter sig mutas av ännu en omgång kulglass.

Att sitta där på torget.

Dricka Sangria medans mörkret faller.

Och avslöja för våra kids att han-som-hon-är-gift-med brukar 

vara finns-det-några-snälla-barn-tomte

när vi firar jul hos mormor.

Och förstöra allt vad tron på riktig tomte är.

Och när jag sitter där,

med en varm känsla av Sangria innanför tishan.

Så tänker jag

att det är så här jag vill ha det när jag blir gammal.

Jag vill hänga i Spanien med mina vänner.

Dricka nåt gott och prata gamla minnen.

Ta det mañana

och bara njuta av livet.

Och förtränga regn och rusk.

Amen