Fotsvett. Fräknar. Och rebelltjejer

Den här veckan alltså.

Måndag. Fredag.

Inget där emellan.

Bara måndag. 

Och sen vips - fredag.

Vi har marinerat oss i VAB

(jo lil´sis vaknade upp med mastodont-förkylnings-monstret Arne i måndags)

Och strumplösa fötter i gympaskor.

(det är en konst det där att kunna bedöma hur länge man kan vistas i dem, utan att bli med fotsvett)

Vi har odlat fräknar.

Och försökt mig på kvällspromisar vid stranden, 

utan att låta som en sjuttioåring med rökhosta.

Men mest av allt,

har vi läst Godnattsagor för Rebelltjejer.

En sån där riktig girl-power-bok.

Om tjejer som gör det de tror på.

En sån där bok som är så viktig.

Bam!

Överraskningarnas helg

  

Jo man blir otroligt trött av att ägna nästan två hela dagar i en gympahall.

Eller just DET, är kanske inte så tröttsamt.

Egentligen.

Snarare bottnar kanske tröttheten i att ligga på en madrass mitt på golvet.

Och försöka sova till en gigantisk fläkt, med dess toner av Boeing 747-liknande brummande.

På en madrass.

I en gymnastikhall.

Ja jag är ju lite känslig när det kommer till ljud. 

Det är jag.

I den här familjen får man t e x INTE ha teven och Ipadblipp på samtidigt.

Då får min hjärna kortslutning. 

Bara sådär.

Men det där är en helt annan historia.

Så jag är dyngtrött idag.

Och borde verkligen lagt mig för längesen.

Som hon den där rope-skipping-tjejen i da house gjort.

Det gick så grymt bra för den där henne och teamet i helgen.

Dubbla guldmedaljer tillsammans med laget - igår.

Och ett silver individuellt - idag.

Vi var i chock igår.

Och lika chockade idag.

I fantastiskt härlig chock förstås.

Och glädje.

Nästintill tårar för mamman.

Det fanns inte ens på kartan i våra tankar innan.

Att det skulle gå så här bra.

Första lagtävlingen och allt.

Så även om sömnen var något spartansk inatt.

Och fläktljudet var lite to much för min smak.

(Hey, nästa gång kör vi öronproppar)

Så har vi haft en fantastisk helg!

Med massor av nya kompisar.

Otroligt mycket vänlighet och omtanke.

Och ett fantastiskt minne för livet.

Som jag aldrig skulle vilja vara utan.

Amen.

Att krypa till korset och be om hjälp

Det kan vara så att det älskade flickebarnet klädstrejkade i morse.

Som kanske berodde på att hon tjatat sig till ett par hängslejeans,

 av sin lättövertalade moder.

Så långt ingen större fara på taket.

Men det kan också vara så att det älskade flickebarnet var förtjust när hängslebyxorna

levererades med post.

Och att utprovningen, medibums, satt som en smäck.

Still so far, so good.

Det kan också vara så att de i nytvättad upplaga i morse,

hade förändrats till något totalt oacceptabelt och oklädsamt.

(hörde jag, "åh-jag-vet-precis-hur-det-är?")

Och att modern, efter en halvtimmes mindre strid, mutade ungen att få 

tjugo spänn, bara för att hon skulle ha på sig kläderna idag.

(kalla mig curlingmorsa, dealare eller smarthead om ni vill)

   

Det kan också vara så att hon och jag

 kom överens om att vi skulle fråga er läsare om hennes outfit.

Och att hon lovade att ha brallisarna på sig fler gånger,

om hon fick många likes.

Så ni förstår vad ni måste göra nu va?

För att visa att ni är på min sida.

Jo, ni måste göra en sjuhelsikes massa thumbs-up, hjärta eller likes.

Ni måste hjälpa mig att få den unga damen att inse hur fin hon är i sina

"dungarees".

P.L.E.A.S.E!

Tjugo igen

Nä det är inte så att jag känner mig som tjugo igen.

Inte alls.

Men det var ett tag sen nu.

Som jag var tjugo.

Eller sen jag körde tjugo snabba.

Twenty more.

Let´s go!

1. Jag läser heller böcker än lyssnar på dem.

2. Men just nu lyssnar jag ändå på "Asätarna i Kungsträdgården".

3. Bara för att jag betalar en massa till Storytel. Och då är det lika bra att jag får valuta för pengarna.

4. Idag ramlade det ner nåt blommigt, efterlängtat och spännande i brevlådan.

5. Annars ramlar det mest bara ner ospännande saker där, som räkningar, reklam och skit.

6. Sorbitol är tydligen inte min grej.

7. Mina ögonlock ser fortfarande för jävliga ut.

8. Så nu är det baddning av Kamomillte som gäller igen.

9. Torsdagar är min favoritdag. Efter lördagar och söndagar.

10. Måndagar är också alldeles underbara. Om man är ledig.

11. En av mina familjemedlemmar kan nästan inte säga en enda mening utan att svära.

12. Och jag undrar var det finns avvänjningsinstitut för sånt.

13. Jag längtar efter löpning med dopp.

14. Och att komma på hur man bakar ett saftigt glutenfritt bröd.
15. För några veckor sen, gjorde jag mig till och köpte en dyr fancy-schmancy-mascara.
16. Det var helt onödigt, då min gamla hederliga och billigare är väldigt mycket bättre.
17. Jag älskar att våren är här!
18. Och har redan förlåtit vintern för att den var så dryg.
19. Men jag skulle verkligen behöva en ny, icke-läckande, cykelsadel.
20. Och tänka på att jag måste förbereda mig på att shorts-säsongen snart kan sladda förbi.

Aaaaaaaaa-men!

Feng Shui. Och madrasshäng

Vi Feng-Shui-ar och rensar i röran.

Utmanar familjen att göra sig av med hundra saker idag.

Släng eller sälj.

Jag tänker att det kan bli en kluring det där.

Kanske.

Men nä.

De hittar några gamla leksaker som de tappat kärleken för.

Och en hög med papper och reklam som de känslokallt slänger.

Jag hade kanske hoppats på lite mer stordåd än så.

Men hey! De hjälper till att rensa i röran -

so way complaining?

Sen eftermiddag hamnar vi här.

Jag och lil´sis.

På trädäcket.

Marinerade mellan varsin dyna och täcke.

Det..... det kan vara bästa som jag verkligen vet.

Madrasshäng.

Det b.ä.s.t.a!

Att ha fått feeling

Han har fått vårfeeling.

Han-som-jag-är-gift-med.

Han har införskaffat ny diskmaskin
(funderar på om jag verkligen ska lära mig hur man startar den). 

Köpt ny grill.
(den tänker jag absolut inte lära mig)

Och klätt bilen i sommardäck.
(No. Comment)

Ja, men är det vår så är det.

Liksom.

Själv halkar jag efter lite.

Någon har bjudit mig på hosta 

(löneförmån, you know).

och jag förbannar en av familjemedlemmarna i huset som ätit upp alla Strepsils.

För att man varit godissugen!?

Jo men ni kan ju tro att jag skämtar om det här.

Men då ska jag berätta att åttio D-vitaminstabletter 

försvann mystiskt på fem-sex veckor i det här huset.

Man kan kalla det vitaminbrist.

Stöld.
Ett obalanserat godissug.

Eller försök till överdos.

Vad vet jag?
Men borta är de iallafall.

Men idag är det vår.
Med feeling.
Och grillen ska invigas.
Sparrisen som lindats in i baconets fladdriga famn.
Och allt det där andra.
Ni vet.

Hepp!

En stilla kärleksbön

Du smeker försiktigt mina kinder.

Säger att allt blir bra igen.

Att jag kan lita på dig den här gången.

Att du inte har för avsikt att göra mig mer ledsen.

Eller besviken.

Jag låter mig omfamnas.

Förloras i din famn.

Och drunkna i din ljumma andedräkt.

Jag klarar inte fler lekar.

Eller invecklade spel.

Jag vill bara att allt ska vara på riktigt nu.

Jag dukar fram kaffekoppen i uterummen.

Gör mig till.

 Kör iväg och köper blommor.

Penséer. Nejlikor. Och tusenskönor.

För att visa att jag menar allvar med dig.

Även om jag tar det säkra för det osäkra.

Ifall du sårar mig igen.

Försvinner.

Och låter Kung Bore komma mellan oss ännu en gång.

Fru Vår - 

jag vill inte bli lämnad igen.

Jag vill att du ska stanna här hos mig.

Värma min vinterkalla kropp.

Smeka mina kinder.

Vara mitt kaffesällskap på terrassen.

Fru Vår -

snälla, snälla, jag ber dig.