En sista suck av sommartid

Jag har nåt att bekänna.....

Jag har haft badtankar.

Hela jag, vill springa ner till havet och doppa mig.

Chocka kroppen. 

Känna mig levande.

Och visa att det är jag som bestämmer!

Men det är förkylningarna som bestämmer.

Jag räknar till fem.

V.e.c.k.o.r!

I fem veckor har de kört runt i min kropp.

Hånat och begränsat mig.

Och hållit mig långt, långt ifrån mitt tilltänkta oktoberbad.

Och snart är vi framme.

Alldeles runt hörnet, står vintertiden och väntar på mig.

Och november.

Det är då jag helst vill krypa in bakom en sten.

Gömma mig. 

Möjligtvis ligga på en divan, läsa böcker och äta choklad

och vänta på att anfallstrykorna af Wintertid drar sig tillbaka.

Och det begränsade livet, får nytt space igen.

För träning.

Socialt umgänge.

Planerade aktiviteter som blir av.

Mindre övertid.

Och fria luftvägar.

Amen....

Önskan om en ny mamma?

Redan när hon lägger sig för kvällen och ber om två täcken, anar jag att nåt är på g.

Hon, vårt lilla värmeelement, som snarare sparkar av sig allt under nattens gång,

 säger att hon fryser.

Sen sover hon oroligt, yrar och snarkar.

Men det är först på morgonen som tempen visar febergräns....

Så vi hänger hemma idag. Såklart.

Leker skola, (jo hon älskar att få läsa och räkna).

Tittar på tv.

Sover.

Och äter glass i stora lass.

Och jag som förälskat mig helt i Siaglass mintkola,

äter antagligen mest.

Och så kör vi en ny intervju.

Av ett nytt barn.

Och av svaren att döma skulle man ju kunna tro att hon önskar sig en ny mamma.

1. Vad brukar din mamma alltid säga till dig?
"Du ska plocka undan"

2. Vad gör din mamma glad?
Om hon aldrig blivit magsjuk, då skulle hon varit jätteglad?
Nu kom jag på det - att hon har roliga barn!

3. Vad gör mamma ledsen?
Om vi inte lyssnar på dig

4. Hur får mamma dig att skratta?
Ehhh... Nu vet jag! När Selmas mamma tog en bild på din rumpa när du fotar.

5. Hur var din mamma som barn?
Hur ska jag kunna veta det?

6. Hur gammal är mamma?
41! Det är enkelt!

7. Hur lång är mamma?
Får jag mäta dig? Jag vet inte sånt. Ehh, tre kilometer? Nä, jag menade tre meter.

8. Vad är mammas favoritsysselsättning?
Fota

9. Vad är mamma bra på?
Att tjata

10. Vad är din mamma inte så bra på?
Du är inte så bra på att låta oss äta på Burger King

11. Vad jobbar mamma med?
Foto och dagis

12. Vad är mammas favoritmat?
Tacos

13. Varför är du stolt över mamma?
För att hon finns. Och hon tar hand om mig.

14. Om mamma var en seriefigur, vilken skulle hon då vara?
Pikachu

15. Vad gör du och mamma tillsammans?
Då brukar vi äta på Burger King (!?)

16. Vad är likt dig och mamma?
Att vi båda har kort hår. Den var jag snabb på!

17. Vad är olika mellan dig?
Jag måste se på dina ögon. Att du har brungröna ögon och jag har blå.

18. Hur vet du att mamma älskar dig?
För att du säger det

19. Vad är mammas favoritställe, dit hon gillar att gå?
Sancta Lucia (pizzeria här i byn som jag sällan går till - mammas anm.)

Big Bro is speaking

1.Vad brukar mamma alltid säga till dig?
"Ta bort mobiltelefonen." Ibland - "Inget spel före läxorna."

2. Vad gör mamma glad?
Att man lyssnar på henne.

3. Vad gör mamma ledsen?
Du blir typ aldrig ledsen

4. Hur får mamma dig att skratta?
Det vet jag inte. Kittlas. Jag är skitkittlig.

5. Hur var din mamma som barn?
Fattig, Nä jag bara skoja.
Du var retad. För brösten. Det har du sagt nån gång. (Jupp, i sexan blev jag kallad plankan....)

6. Hur gammal är mamma?
Ah du är väl 42 eller? Är du 42, mamma? 41? Eller hur?

7. Hur lång är mamma?
Ingen aning. Du är säkert 1.81.

8. Vad är mammas favoritsysselsättning?
Ah det är fota. Du fottar ju dag och natt. Vinter, sommar , höst, vår. Varje minut!

9 Vad är mamma bra på?
Fota. Det är det enda du gör. Du kan bara fota. Du kan inget annat.

10. Vad är din mamma inte så bra på?
Hon slutar aldrig prata.

11 Vad jobbar mamma med?
Dagis och fottning.

12. Vad är mammas favoritmat?
Sushi.

13. Varför är du stolt över mamma?
Hon tar med oss på JUMP och roliga saker.

14. Om mamma var en seriefigur, vem skulle hon vara?
BATMAN! Nä jag bara skoja. Men Jokern. För ibland är du elak, det är han med :-)

15. Vad gör du och mamma tillsammans?
Fika

16. Vad är likt dig och mamma?
Båda har brunt hår.

17. Vad är olika mellan er?
Du är längre än vad jag är.

18. Hur vet du att mamma älskar dig?
Du kramar mig skitofta.

19. Vad är mammas favoritställe, dit hon gillar att gå?
Lindas Fingermat

En helt vanlig, ovanlig, söndag

En helt vanlig, ovanlig, söndag ligger jag på alla fyra med rumpan i vädret.

Vanlig, för jag ofta fotograferar på söndagar.

Ovanlig, för att vi fått skjuta upp just den här familjefotograferingen i veckor nu.

Jo regna på söndagar, det går visst bra, seru.

Men igår satt den. 

Och så här kan det se ut "behind the scenes".

Jag, i de mest konstiga ställningar.

I skidjacka (jupp, fem grader varmt).

I förstora regnbraxor.

Och barfota!

Jag vet, crazyness mayby, men allt för konsten.

Och jag måste ju säga att fotomodellerna verkligen gjorde allt för konsten.

Struttade runt mestadels utan jackor och bara var glada.

(sa jag att det var fem grader varmt???)

Det kallar jag tålamod.

Amen!

Fotot har jag fått låna av mamman till de tålmodiga fotomodellerna

Att vara trevlig, men utmattande

Jag är ensam kvar uppe.

Dom andra tre sussar redan gott.

Men jag har druckit Cola som jag alltid gör på fredagar, 

bara för att jag inte ska somna i soffan klockan nio.

Och för att det är gott till tacos.

Jag slutredigerar ett gäng bilder.

Lyssnar på Alex & Sigges fredagspod

(fasen alltså, jag tror jag blivit beroende)

blandat med Birdy.

Det är fint det där på kvällskvisten - Birdy.

Mjukt, tilltalande och passande på nåt oförklarligt sätt.

Och så är hon en jäkel på att sjunga.

Jag tänker att jag är inte så bra på sånt.

Jag är mer förbannat bra på att prata.

Inte retoriskt kanske. 

Mer bara väldigt mycket.

Jag är nog som Cecilia Fitzgerald.

"Väldigt trevlig men utmattande. Det kändes alltid som att man behövde en kopp te och en tupplur efter att man hade pratat med henne"

Mer åt det hållet tänker jag 😉

I väntan på att Gud ska återkomma

I väntan på att Gud ska återkomma,

går jag ner till havet.

Det blåser höststorm där nere

Ändå måste jag doppa tårna från bryggan.

Känna hur det känns, då det var så längesen sist.

Det är kallt, men fortfarande badbart.

Iallafall för mig.

Iallafall om jag kunnat springa några kilometer först.

Då hade ett kontrasternas bad, suttit helt på sin plats efteråt.

Men ryggen är kass.

Och snorbobbarna vill ännu inte ge sig av.....

Gud hör av sig.

Han drar ut mitt vänstra ben, som hoppat för långt upp i höften.

Han säger att jag måste börja träna igen.

Försiktigt. Lite, lite i taget....

Jag säger att jag är inte bra på sånt - tålamod och lite i taget.

Jag är mer, forcera tills det inte går mer.

Men jag inser att jag borde lyda.

Göra som han säger.

Annars kommer min kropp fortsätta förtvina.

Annars kommer jag slängas av vid station Bitterkärring eller Valross.

Och vara vig som ett kylskåp.

Och då, då blir resan tillbaka bara ännu jobbigare.....

När du kliver in i det här huset, kommer du inte tro dina ögon....

Mitt (ursäkta vårt) hem ser inte ut som alla andra bloggerskors.

Det är inte heller så, att när man försiktigt smyger in genom dörrspringan, 

så får man en härlig inspirationschock!

Man får bara en c.h.o.c.k!

Den här tiden på året alltså - 

när kvällarna fylls av föräldramöten, personalmöten,

utvecklingssamtal och ett sista högtryck på redigeringsfronten -

finns det varken tid eller ork att plocka eller tjata.

Den här tiden bor vi i ett hej-kom-och-hjälp-mig-hus.

Där alla saker verkar befinna sig på fel plats.

Och varendaste litet bord är fyllda av så-länge-högar.

Jo jag kunde förstås städa sent på kvällarna.

Dra in ännu mera på min sömn.

Och snudda vid de utbrändas vägg.

Men jag vägrar.

Och blundar för lort och högar.

Någon vecka till, innan jag stänger igen för fotografiskt vinteruppehåll.

Amen!