Kardemumma. Siden. Och kanel

Jag hinner göra en hel del idag.

Innan verkligheten kommer ikapp.

Som att utfodra en fotbollsdomare med gröt.

Gå en mil.

Blicka ut över havet.

Stretcha ut ett trilskande innanlår.

Med spänning lyssna färdigt på 

"En helt vanlig familj"

(akta er vad bra den är)

Förbanna den danska fotbollsmaffian,

som gjort intrång på vår gata trots "parkering-förbjudet-skylten".

Och mumlande för mig själv, på ett Ove-sätt,
ifrågasätta om de kan nåt om trafikregler överhuvudtaget.
This is not Spain you know!
Or Stockholm!

(man måste inte ä-l-s-k-a Halör Cup när man bor granne med idrottsplatsen)

 Jag hinner också dricka en flabb fulkaffe.

Sätta en kardemummadeg till världen.

Kolla in Facebook

och gratulera en vän som har bröllopsdag idag.

Och....
och....

....och komma på, att det har vi också.

Bröllopsdag alltså.

Tolv år. 

Lika med siden.

Jag är inte den enda som glömt bort det där.

Han-jag-är-gift-med verkar precis lika överraskad.
Och glömsk.

Men vi behöver inte oroa oss för firandet.
Big Bro har nämligen planer för det.
Han och hans pappa ska visst roa sig med
Champions League Final på burken.
Så jag firar med bröllopsfoto.
Kanelbullefrossa.
Och svassar runt i mina zebrabrallor.
Fast jag vet att han-jag-är-gift-med-sen-tolv-år-tillbaka
tycker att de är vansinnigt fula.
Och att "pyjamasbyxor" det är sånt man bara ska sova i.
Inte gå på fest med.
Som jag gjorde igår.
Men jag har lil´sis på min sida.
Hon - ett modelejon.
Och jag - en modig zebra.
En fin mixmax alltså.
Och ett jädra bra stöd.

Sidenbröllop alltså.

Hepp!