Letar febrilt efter uppsägningslapparna här hemma. Har vi några överhuvudtaget? Eller är det så att har man en gång blivit husets projektledare så finns det ingen möjlighet för uppsägning från arbetstagarens sida utan bara från arbetsgivarens? Vem DET nu skulle vara?
Kanske är det dags att göra ett uruselt jobb här hemma? Sluta ringa doktorer för tid och penicillinrecept, jaga penicillin på Apoteken som ändå inte finns hemma i lager? Sluta skriva matlista och veckohandla? Sluta tvätta, stryka, laga mat, ta upp kött från frysen, köpa presenter, jaga barn att ta på sig kläder på morgonen, komma ihåg utflykter, laga söndriga kläder (ah, där brister det kanske en smula), köpa kläder till barnen, delegera, tömma diskmaskinen, säga upp tidningar, avbeställa böcker till bokklubbar, springa och plocka, skicka födelsedagskort, komma ihåg födelsedagar, anmäla barnen till deras fritidsaktiveter, tjata ....bla bla bla..
Kanske är det enda sättet att få sparken för en tjänst jag aldrig sökt, men som jag ändå har? Som bara dykt upp som en någon tyst överenskommelse mellan två vuxna människor. Jag skyller inte på någon, men hur blev det så här? Och skulle det inte åtminstone ingå extra lönetillägg för obekväma arbetstider före klockan åtta och efter klockan fem, inklusive en timmes lunch?
Jag längtar efter semester och att få pilla navelludd. Sätta mig vid dukat bord och bara gå därifrån utan att bry mig om att duka av. Strunta i att dammsuga och istället ligga vid poolen och läsa en bok. Äta godis och glass i stora lass.
Take a break and have a Kit Cat....
2 kommentarer:
Känner igen det där! Men det är väl inte så långt kvar tills ni åker? Då får du möjligheten att slippa ett par punkter från listan.
Hoppas ni alla får en skön semester!
Har du möjligen läst Livet i familjen, med Jesper juul? Han lyfter ju fram just detta fenomen. Visst är det intressant. Inget är menat att bli, men plötsligt är det bara på ett visst sätt, och man undrar vad det var som hände.
Skicka en kommentar