När klockan ringer lite smått i okristlig tid på måndagar, känner jag bara för att krypa ner ännu mera under täcket. Fortsätta njuta av helgens sötma och ligga-och-dra-sig-i-sängen.
God damn, vad det är skönt mellan lakanen. Gärna med två små gosetroll (och ett stort!) i den smala lilla en-och-sextio-sängen. Två små gosetroll som sovit hela natten i sina egna sängar och tyst tassar in till oss (tidigast klockan sju, om jag får be) och lägger sig tätt intill. Mysfaktor på hög nivå.
Men måndagsmorgonen ser annorlunda ut. Jag trotsar det goa täcket. Smyger upp från min säng. Känner avund för att de andra tre har sin lediga dag tillsammans. De som ska få titta på teve i sängen, åka och fika nånstans eller träffa nån kompis. Tillsammans. Allt i stilla mak.
Jag gillar verkligen mitt nya jobb. Men jag gillar förstås fritiden med min familj ännu mer. Och en tvådagarshelg försvinner bort i ett nafs. Man hinner knappt välkomna den, förrän den är väck. Puts. Väck.
Gissa om jag ser framemot nästa helg? Då en tredagarshelg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar