Vabruari

Så är den här, Vabruari. Årets andra månad - den månad då försäkringskassan betalar ut flest vab-dagar. Hua!
På dagis går det både det både det ena och det andra. Förra veckan höll jag I därifrån, men idag fick han gå. I hopp om att bacilluskerna taggat ner och försvunnit. Efter att ha lämnat honom, ville jag nästan gå tillbaka in och hämta hem honom igen. Bacillalarmet piper fortfarande inom mig, men jag kan inte hålla honom hemma hela terminen pga min rädsla. Han måste få leka med sina nya kompisar och etablera en ännu djupare kontakt med dom. Han, har under de senaste månaderna, varit det enda 15-timmarsbarnet på avdelningen. De andra träffas betydligt mer om dagarna/veckorna.

Man skulle varit en björn. Gått i ide under vinterhalvåret och sluppit oron för alla baciller och sjukdomar så här års. Plus att man hade fått sova och känna sig riktigt utvilad till våren.
Senaste dagarna har jag känt mig så innerligt vintertrött. Sådär så att jag nästan somnar på soffan om kvällarna och går omkring som en zombie om dagarna. Nä, jag är inte gravid. Inte det minsta - bara trött, riktigt björntrött!

Låt det bli vår!