Vardagen har återinfunnit sig. Ingen är gladare än jag. Tacksam för att livet rullar på igen och hoppas på att jag kan lägga tankar om magbaciller åt sidan nu. För en låååång tid framöver.
I är tillbaka på dagis i vanlig ordning. Snart är dags för oss tjejer att bege oss till rytmiken. She really likes! Ny termin och nya barn, mindre sådana. Börja-sitta-själv-eller-krypa-stadiet. Känns sådär. Förra terminen var vi en liten, mysig grupp där de flesta var jämngamla. Nu megastor grupp, med massa små. Inte alls samma känsla och t o m E såg fundersam ut - letandes efter sina gamla kompisar. Alla numera på dagis istället.
Men hon älskar att sjunga, klappa och dansa, så vi kör på. Känner oss som "pensionärer" i sällskapet, men vi kör på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar