Så vitt ögat kan se. Smällebär i all sin prakt. De som lyser upp de uttråkade och gröna markerna i Skåneland. De som saknar vita flingor längst upp på sin hjässa.
Kan inte påstå att jag direkt saknar snön. Men hellre höra snön knarra under skorna, än att tvinga sig ut i denna grå dyngiga massa. Dag ut och dag in. Inte konstigt att man känner sig som trött, tröttare, tröttast. Imorgon är ledigheten slut och allvaret är åter på sin plats. Det är goodbye ligga-å-dra-sig-i-sängen. Och hello till långa arbetsdagar och klocka-på-ringning.
4 kommentarer:
Ja, visst heter det SMÄLLEBÄR!? Det är ingen som tror mig här uppe, tror jag hittat på det där själv.
Absolut!
Vad heter det i 08:ornas land?
Hoppas första arbetsdagen på ett tag har varit riktigt bra. Jag har gett upp hoppet om knarrande snö, kommer det snö är det en bonus, annars får det gärna bi vår snart. :) Kram /Nellie
Snöbär tror jag de kallas för här. Helt fel ju!!
Skicka en kommentar