Hinner knappt komma ner till köket på morgonen, förrän jag och min lilla hushållsassistent kavlar upp armarna. Jag mäter upp. Hon häller i. Vi jobbar tillsammans mot samma mål - kanelbullar!
Ute skiner solen och sommaren gör sig påmind på riktigt. Ute skiner solen och här står jag och dottern, inomhus, och bakar kanelbullar. Väljer bort solen, för bakningens skull.
Det slår mig det här omväxlandet vädret faktiskt stressar mig. Jag är inte gjord för
varannan-timmes-väder. För då ska jag göra så rackarns mycket. Helst inomhus.
Det är bara om solen kör ett stabilt långpass, som vi drar ner till stranden. Och det är där, just där, som jag varvar ner från 110 till 30. På riktigt. Då finns det ingen morgondag. Då finns det bara här och nu.
Jag måste bättra mig på det. Bättra mig på här och nu.
Annars har semestern snart runnit bort och jag har inte slappat tillräckligt.
Jag lovar att bättra mig. Det gör jag.
4 kommentarer:
Varannantimmes väder är knepigt..kram Diana
Visst behöver du lite vila också! Men dottern är nog glad att du vill baka med henne. Bullarna ser jättegoda ut! Kanske kan du få någon fikagäst vilket gör att du "tvingas" sitta ned en stund och slappa lite ;)
Tack för din gratulation till vinsten!
Kram Linda
Jag känner igen mig, det är lätt att starta en massa köksprojekt och sen ser man att solen skiner...
Gott med kanelbullar och gott med glass! :) Håller med om det kluriga vädret, man vill ju passa på när solen skiner men man kan ju inte heller släppa allt så fort den behagar titta fram några minuter. Hoppas på bättring snart. Kram /Nellie
Skicka en kommentar