onsdag 20 juli 2011

Tidsguden

Solman, Pohlman och de andra vädergudarna hade inga invändningar mot att låta mig få en yogamorgon i gläntan längs kanalen. Däremot hade tidsguden det.

Vaknar långt före tuppen idag och har svårt att somna om. Går upp och äter en smörgås. Skriver en inköpslista (klockan sex på morgonen) och somnar så småningom om. Hårt tydligen. Vaknar 08:38! Tjugominuter innan yogastart. Tjugotvåminuter! Yogagläntan är inte precis nästgårds, men jag rafsar ihop mina saker med halvdimmiga ögon. Tidsguden, vilken förädare!
08:51 sitter jag i bilen och inser att varje hel timme vid behov är det broöppning. Jag ska inte över bron, men ska svänga av strax innan. Broöppning, detsamma som långa köer. Långa köer, ingen yoga....

Men jag har turen på min sida. 08:58 är jag i höjd med bron. Inga nedfällda bommar, inga blinkade ljus. Och framförallt inga köer. Kanske har båtmänniskorna varit pigga idag och passerat kanalen under tidiga morgontimmar. Morgontimmar då jag fortfarande sov...

Hinner i tid till inandningen. Ong namo, guru dev namo - Jag hälsar den obegränsade kreativa kraften. Just nu är den mycket välkommen. Välkommen att ta hand om mitt stela kylskåp till kropp. Låta lungorna expanderas och fylla mig med syre.
Jag känner närvaro. Jag känner här och nu. Jag smygtittar ut över kanalen och ser flera segelbåtar åka förbi. Det har varit broöppning. Kanske en försenad sådan. Jag tackar min tidsgud. Han är förlåten för den dåliga starten. Han stod mig trogen vid sida, när det verkligen gällde.

Passet känns allt annat än skönt. Jag är verkligen otränad och allt annat än smidig. Men trots den brännande och stela känslan i musklerna, känns det förbaskat bra efteråt. Alldeles för bra för att sätta mig i bilen och ta tag i dagens ärende. Lämna tillbaka Alex Schulmans bok på biblioteket och därefter handla på Ica.

Jag beslutar mig för att strunta i vardagen ett tag till. Håller mig kvar vid kanalområdet och vandrar ner till stranden. Till det fortsatta lugnet. Letar i tångruskorna efter små "bardastenar" till min son. Han kallar dom så, bärnstenarna. Vi letade tillsammans igår. Helt utan resultat. Idag lyckas jag bättre i min ensamhet. Det blir inga stora skattkistor fyllda, men tillräckligt många för att ge min son en bra start på dagen. En sådan jag fick, med tidsguden på min sida.


Bilderna får inte kopieras eller användas utan min tillåtelse

Inga kommentarer: