Barnen är hos farmor och farfar och en konstig tystnad lägger sig i huset. Fast att BarnFritt uppskattas nån gång då och då, så är det märkligt tomt utan deras små klampande, springande steg.
Ikväll drar vi in till Malmö. Äter ute och kollar på Kent. Jomenvisst. Är Kentifierad på riktigt nu. Nynnar på "dom niohundranittinio saker jag aldrig skulle göra, dom vägs upp av niohundranittinio värre saker jag gjort".
Igår såg jag syner på Ica Maxi i stan. Var inte det där Jocke Berg som står längre fram i kassan? Ja menar med en spelning imorgon är det väl inte otänkbart? Samma frissa, samma svarta jacka, samma svarta kantiga glasögon..... och kanske några trivselkilon som han lagt på sig under sommaren? Och en fru som verkar passerat småbarnsåldern för längesen? Och ett storpack kattsand under armen? Kanske inte..
Gårdagens porträtterade gravidmage har bara dagar kvar till Beräknat Förlossningsdatum. Tio eller så.
Lika ofattbart varje gång. Vilket mirakel! Tänk att det växer en liten varelse därinne, som snart ska komma ut. Se dagens ljus och få bli ett med sin nya familj.
Oslagbart. Absolut oslagbart.
4 kommentarer:
Nog är det skönt att få barnfritt ibland, men jag håller med dig om att det känns så konstigt tomt och tyst.
Jag hoppas att ni har en riktigt bra kväll i Malmö! Kram Jennifer
Den konserten skulle jag osså ha velat va på... Men det får bli en annan gång jag lyssnar på Kent!
Ha det bäst!
Åh vilken fin bild! Trevlig söndagkväll!
Håller med, oslagbart! Och vilken fin bild, själv har jag inte många bilder från när jag var gravid, lite synd faktiskt. Kram /Nellie
Skicka en kommentar