I är öronbarn och hade nio öroninflammationer på elva månader innan han fick rör i öronen. Thank God säger jag bara, för därefter har han inte haft särskilt mycket problem.
Så när E vaknade sent igårkväll och grät hysteriskt i två timmar anade jag vad som var på gång. Efter både Alvedon och Ipren fick vi henne till slut att somna, lilla gumman.
Jag vet hur otroligt ont det gör (var själv öronbarn) och skulle gärna ta den smärtan själv för att hon skulle få slippa.
Morgonen idag började med att jaga efter en läkartid. Vi brukar gå till en öra-näsa-halsläkare, men det fanns inga akuttider där idag. Så då fick det bli till byns lokala läkargrupp, tyvärr inte alls lika kompetenta inom detta. Men öroninflammationen blev i alla fall konstaterad på ena örat och var gränsfall på andra. Inte konstigt att hon haft ont!
Vi fick penicillin utskrivet som läkaren ville att hon skulle äta två gånger om dagen i fem dygn. Nu råkar jag vara en sådan där jobbig patient att ha att göra med - troligtvis för att vi haft mycket med sjukvården att göra dom senaste fem åren och för att det blivit en hel del felaktiga diagnoser och medicineringar.
Min erfarenhet säger att barn ska äta antibiotika i sju dagar, tre gånger dagligen för att nå bästa reslutat. Påtalade detta för läkaren (sa jag att jag var en jobbig patient?) men det trodde han inte riktigt på, utan han fick kolla upp i en bok (?!) hur stor doseringen skulle vara. Han ändrade sig till tre gånger dagligen men höll fast vid fem dygn. Jaja, vi får alltid utskrivet sjudagarskurer hos specialisten och jag vet en hel del som fått äta en ny penicillinomgång för att de bara blivit ordinerade fem tidigare. Jag tycker absolut att man inte ska äta medicin i onödan, men det ska minsann göra nytta också.
Eftersom hans matematiska förmåga inte heller var den bästa, fick jag hjälpa honom att räkna ut att vi skulle ”klara” oss med en 60ml-flaska (2,5mlx3x5) då han först sa att det inte skulle räcka. Hilfe, hilfe! Jag räknade snabbt ut att vi skulle klara oss sju dagar också men sa inget. Nu har jag möjlighet att göra som jag vill…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar