Det händer att jag delar säng med nån annan en min man. Som i natt. Då jag och sonen huserade tillsammans i gästrummet. Bara för skojs skull. För att han tycker det är mysigt och spännande.
Min lille goding som älskar denna uppmärksamhet. Vi två, ingen annan. Min lille goding som får mitt hjärta att svämma över när han kallar mig för "världens sötaste och bästa mamma" eller kallar sin lillasyster för "mitt lilla gullegryn". Vår kärleksfulla lilla grabb. Som inatt fick påhälsning av den onda växtvärken. Som drar och tänjer den lilla kroppens skelett. Som vi fick bota råd på med lite Alvedon och påhittad saga. För att sedan sött slumra i varandras armar.
Men aj vad det gör ont när knoppar brister.
2 kommentarer:
Stackars liten! Växtvärk är inte roligt, vår Ida har haft mycket av denna vara!
Vilka underbara bilder!
Hoppas att natten blir bättre, men mysigt att sova tillsammans!
Kram Jenny
Åh vad härligt att få trösta sin växande son. Jag förstår att även du har läst Karin Boyes dikter. :) Kram /Nellie
Skicka en kommentar