Inte ännu. Men nästa söndag är det kanske annat ljud i skällan. Ångestskällan.
Tre dagar kvar av föräldraledigheten. Jag börjar närma mig livet efter detta. Post mammaledighet. Hur nu detta ska gå? För ett halvår sen kunde jag inte se mig som nåt annat än att vara hemma med mina barn. Nu är sanningen ikapp och det känns - helt okej. Det känns lite sorgligt att det inte blir fler ledigheter av detta slag, men inget ont som inte har nåt gott med sig. Och det finns faktiskt några saker som jag ser framemot.
- Välkomstkramarna från barnen när jag hämtar dom på förskolan.
- Mer på kontot den tjugofemte varje månad.
- Lunchrasterna.
- Middagarna som J ska laga varje måndag när han är ledig.
- Mina varannan-veckas-lediga-fredagar.
- Den ljuvliga känslan när en arbetsvecka är avklarad.
Men jag hoppas och tror att det ska bli kul med de nya kollegorna och de nya barnen. Jag känner mig vid gott mod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar