Drabbades av ett galet sötsug och behövde pigga upp mig lite. Slog desperat ihop mig med Ohojflaskan som jag gjort så många gånger förr. Nä, jag äter inte direkt ur den utan häller upp lite på en sked...
Nåväl, där står jag för mig själv vid diskbänken medans jag hör en pojkröst från soffan. "Vad äter du för nåt?"
Åh rackarns, jag trodde han var fast i filmen. Jag hinner knappt tänka det klart förrän han står brevid.
"Jag vill också ha. Har du ätit det där?"
Hur var det nu med sötsaker på vardagar? Nä det äter vi ju inte, iallafall inte barnen..
"Nä", svarar jag lite oskyldigt och sätter tillbaka den i kylskåpet.
Han nöjer sig med det idag, men rackarns vad han satte dit mig :-)
2 kommentarer:
Ja, det gäller att passa sig. De är överallt de små liven. Min lille börjar också tyvärr fatta att godis är gott.
Ja, barnens känselspröt vad gäller godsaker är otroliga!!!!
Mina barn är ju stora.....men jag smyger fortfarande på kvällarna och blir nästan alltid påkommen. Det går ALDRIG att snacka sig ur det :-)
Skicka en kommentar